Pottok

Pottoken , eller den Baskiska ponnyn som den även kallas, är en hästras av ponnytyp som härstammar från Baskien . Rasen finns i tre olika varianter och är en ättling i akt nedstigande till den förshistoriska, numera utdöda och primitiva Tarpanen . Ponnyn har ett unikt utseende med en inåtbuktning eller grop på nosryggen precis i höjd med ögonen, på en övrigt rak eller utåtbuktande nosrygg, vilket ger ett säreget utseende åt rasen. Hästens namn Pottok eller Pottoka uttalas Pot-chå-ka /pəˈtjɒk, -kə/, på baskiska, eller Pot-ee-ok på andra håll i Europa [ källa behövs ] . Namnet kommer från ordet pottoka som är synonymt med "pony" på baskiska med koppling till ordet pottolo ( diminutiv form av "tjock" / "tjockis"). Många pottokponnyer lever halvvilt eller förvildat i bergen och under vintern består deras föda främst av taggiga snår och buskar vilket gör att Pottokponnyn får kraftigt morrhår runt mulen för att skydda den känsliga huden runt munnen. Pottokponnyn har funnits i bergen i Baskien sedan antiken och är troligen ättlingar i rakt nedstigande led till den primitiva, utdöda Tarpanen . Grottmålningar i Baskien ( Spanien och Frankrike ) som t ex Ekainberri , från över 10 000 år sedan visar ponnyer som är väldigt lika Pottokponnyn. En del exemplar av rasen visar även tecken på inblandning med ädlare blod, troligtvis från arabiska fullblod som fördes till sydvästra Europa av de nordafrikanska morerna under deras invasion på 700-talet. --- **Ursprungsland:** Frankrike **Mankhöjd:** 115-145 cm **Färg:** Brun, fux och skäck **Användning:** Ridning, körning och transport