Alla nyheter

Wången

Vass som hästfoder – vad visar forskningen?

3 sep 2026

Vass som hästfoder – vad visar forskningen?

Kan vass vara ett alternativt grovfoder till hästar? Det har forskare vid SLU undersökt i ett projekt där Wångens hästar haft en viktig roll. Nu är studien klar och resultaten visar att vassensilage kan vara intressant för vissa hästar – framför allt hästar med lågt energibehov e

Kan vass vara ett alternativt grovfoder till hästar? Det har forskare vid SLU undersökt i ett projekt där Wångens hästar haft en viktig roll. Nu är studien klar och resultaten visar att vassensilage kan vara intressant för vissa hästar – framför allt hästar med lågt energibehov eller hästar som behöver gå ner i vikt. Vass finns i stora mängder i många våtmarker och kan i vissa områden breda ut sig så mycket att den påverkar den biologiska mångfalden. – Vass är viktigt för ekosystemet, men för mycket vass kan också konkurrera ut arter och minska den biologiska mångfalden, därför tittar vi på om man kan slå två flugor i en smäll – dvs. att ta fram ett funktionellt foder på ett sätt som bidrar positivt till miljön, berättade Malin Connysson, agr.dr vid SLU, i början av projektet. Adr.dr Malin Connysson med William Ashworth PhD. Will var doktorand under projektet. Wångenhästar deltog i utfodringsförsöket Wången deltog i forskningsprojektet som startade 2022. Då var målet bland annat att undersöka om vass skulle kunna bli ett kommersiellt intressant fodermedel och vilken roll det skulle kunna spela i framtiden. Vass påverkas mindre av torka och översvämningar än många grödor som odlas på land. En viktig del av projektet var det praktiska utfodringsförsöket. På Wången kunde forskarna använda skolhästar i studien, vilket gav möjlighet att genomföra försöket i en hästnära miljö. Sex islandshästar deltog i försöket. Mellan den 4 september och 30 oktober 2023 fick hästarna antingen vassensilage eller hösilage som grovfoder. Upplägget var en så kallad change-over-studie, vilket innebär att samma hästar fick prova båda fodersorterna, men under olika perioder. På så sätt kunde forskarna jämföra hur hästarna åt och utnyttjade de olika fodren. Forskarna mätte bland annat hur mycket hästarna åt och hur snabbt de åt. Genom att samla in träck och urin kunde man också beräkna hur väl hästarna kunde smälta fodret och följa hästarnas energi-, vätske- och kvävebalans. Hästarna åt mindre vass – och långsammare Resultaten visar en tydlig skillnad i hästarnas foderintag. De åt mindre av vassensilaget och åt det dessutom betydligt långsammare än av hösilaget. När forskarna tittade på hur väl fodren kunde brytas ner i hästens mag-tarmkanal var skillnaderna däremot små. Smältbarheten av fiber, protein och bruttoenergi var likvärdig mellan vassensilage och hösilage. En av hästarna i studien. Selen som den har på sig är konstruerad för att hålla en behållare som samlar hästens urin. Tydlig viktminskning hos hästarna Den lägre konsumtionen av vassensilage fick också effekt på hästarnas vikt. Under de fyra veckor då hästarna utfodrades med vassensilage gick de i genomsnitt ner 18 kilo, jämfört med en viktminskning på omkring 2 kilo under perioden med hösilage. Kan vara intressant för lättfödda hästar Redan när projektet startade tänkte forskarna att vass kunde passa hästar som har ett lågt energibehov. – Vass har lågt energiinnehåll men innehåller mycket mineraler, och kan vara ett bra foder för hästar med lågt näringsbehov, konstaterade agr.dr Malin Connysson när projektet startade. Resultaten visar att vassensilage framför allt kan vara ett alternativ för hästar med lågt energibehov eller hästar som behöver gå ned i vikt. Samtidigt behövs mer kunskap om hur vass kan användas i praktiken och hur skörd, konservering och utfodring bäst ska genomföras. Det var tydligt i stallet vilka hästar som ingick i studien. Ett möjligt alternativ med miljönytta En viktig del av forskningen var också att undersöka hur en resurs som redan skördas av naturvårdsskäl kan användas på ett nytt sätt. Om skördad vass kan användas som grovfoder kan det bidra till att skapa ett ytterligare användningsområde för vassen. Det skulle i sin tur kunna göra det mer intressant att skörda vass i våtmarker där man vill förhindra igenväxning. För Wången är projektet ytterligare ett exempel på hur forskningsfrågor kan undersökas nära den praktiska hästhållningen. Genom att delta i forskningsprojekt skapas också möjligheter att omsätta ny kunskap i utbildning och hästverksamhet. Projektet som finansierats via Formas ⁠ Öppnas i ny flik , var ett samverkansprojekt mellan SLU ⁠ Öppnas i ny flik , Wången , Växa Sverige ⁠ Öppnas i ny flik och Hästnäringens Nationella Stiftelse ⁠ Öppnas i ny flik . Läs mer på Hästsverige.se Kontaktperson Malin Connysson Universitetsadjunkt. Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU Skicka e-post Inlägget Vass som hästfoder – vad visar forskningen? dök först upp på Wången .