Holländskt kallblod

Det holländska kallblodet är en tyngre hästras som utvecklades i Nederländerna så sent som efter första världskriget. Rasen är en tung arbetshäst som utvecklades främst för de tunga, sandiga markerna och små jordbruken vid kusterna. Rasen upplevde en ganska kort period där de snabbt ökade i popularitet för att sedan minska kraftigt i och med mekaniseringen. Hästarna påminner mycket om den belgiska brabanthästen och har ganska korta ben men ovanligt stora och ovalformade ganascher . Efter första världskriget började de mindre jordbruken runt kusterna i Holland att sakta byggas upp igen men hästbeståndet hade sjunkit till ett väldigt lågt antal. För att öka beståndet och skapa en häst som skulle passa terrängen importerade man brabant- och ardennerhingstar från Belgien som korsades med inhemska ston. Under första världskriget hade många stamtavlor för andra holländska raser förstörts och man jobbade nu snabbt på att ordna upp stamböcker åt hästarna och likaså för det holländska kallblodet. Men inga hästar fick stambokföras innan 1925 och var då tvungna att ha stamboksförd härstamning för att hålla de holländska kallbloden så rena som möjligt. Det holländska kallblodet blev snabbt populärt bland småbönderna och spreds snabbt, men under andra världskriget försvann många hästar och efterkrigstiden innebar att jordbruken mekaniserades och arbetshästarna blev snabbt överflödiga. --- **Ursprungsland:** Holland **Mankhöjd:** ca 160-167 cm **Färg:** Brun, fux, skimmel, svart **Användning:** Jordbruk