Färsingehäst

Färsingehästen , eller kort kallad "färsing", var en lantras av häst, som levde i Sverige under 1700- och 1800-talen och en bit in på 1900-talet. Färsingehästen har använts i utvecklingen av Gotlandsrusset . Hästarna började födas upp i Färs härad i Skåne där de föddes upp på traditionellt vis, oftast lösgående i skogen på samma sätt som Gotlandsrusset idag föds upp i halvvilt tillstånd på Lojsta hed . Färsingehästen härstammar från den tatariska ponnyn , en förhistorisk häst som är ursprungsart till alla europeiska hästar. Dessa fördes till Europa under olika folkvandringar där de sedan utvecklades bland annat i Skandinavien. Den tatariska ponnyn ligger alltså till grund för alla svenska lanthästar. Under 1700-talet och en bit in på 1800-talet avlades lanthästar på många olika ställen i Sverige och en av dessa avlades i Färs härad i Skåne . Dessa kallades Färsingehästar och de föddes upp lösgående i skogarna runt Färs härads-bygden. De var små men mycket starka, men allt eftersom jordbruken utvecklades krävdes större hästar och Färsingehästarna utsattes mycket för utavel och avlades nu inte på lösdrift som förut.